Forska på indelta soldater

Av Peter Berkesand

Inledning

Den indelte soldaten är förmodligen den person som är den mest väldokumenterade medborgaren i Sverige förutom kungligheter, adeln och präster. Vi har den militära byråkratin att tacka för den noggranna registreringen av soldaterna. Lägger vi därtill att Sverige var ett bondesamhälle under det yngre indelningsverkets period 1682−1901, gör att många svenskar har militärer bland sina förfäder. Dessa förfäder är tacksamma att forska på eftersom källmaterialet är omfattande och detaljrikt (undantag kan naturligtvis förekomma) och, framförallt, tillgängligt via våra fantastiska och öppna arkiv.

Det första en släktforskare brukar stöta på är en notering i en kyrkbok om att en manlig förfader var soldat, knekt, dragon, ryttare, gardist eller artillerist. En gardist eller artillerist var inte indelta soldater utan tillhörde det värvade manskapet. Med noteringen i kyrkboken startar ett detektivarbete att hitta sin anfader.

Claes Grill ett måste i forskningen

Claes Lorentz Grill gav 1855 ut den första utgåvan av sitt verk Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket och har en mycket viktig roll vid registreringen och arbetet med soldatregistret. Boken innehåller uppgifter om indelningsverkets organisation omkring mitten av 1800-talet. Det går att söka efter uppgifter om soldater, även om man har begränsad information. Boken finns digitaliserad på Riksarkivet.

När man hittat en förfader i kyrkboken, som var soldat, ryttare eller båtsman, måste man veta vid vilket kompani och regemente han tjänstgjorde. Finns inte det angivet så blir Grills verk till stor hjälp. Om soldat nämns i en kyrkbok kan man slå upp sockenregistret i Grills bok. Där finns angivet vilka regemente som rekryterade soldater för den aktuella socknen samt rote.

Från sockenregister är det enkelt att gå vidare till det aktuella regemente och uppslaget, där socknens alla olika rotenummer finns. Roten var benämningen på personer eller gårdar som gemensamt lämnade och underhöll en knekt, en ryttare eller en båtsman för försvaret. Roten hade samma nummer som soldaten själv hade i regementet. I Grill finns upplysning om vilket kompani, ett av åtta, inom regementet som soldaten tillhörde och även vilket rotenummer han bör ha haft. Ett kompani bestod av 125–150 man. Centrala Soldatregistret använder Grill som källa för beteckningarna för torp, regemente, kompani och rote.

Vid användandet av Claes Grills Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket i soldatforskningen måste man vara klar över att innehållet beskriver de förhållanden som rådde när boken skrevs, dvs i mitten av 1800-talet. Flera regementen har under århundrandena haft olika namn, delats eller slagits ihop och fått nya namn. Boken finns på de allra flesta bibliotek och är också digitaliserad och sökbar på Riksarkivet.

Generalmönster- och stamrullorna

Vart tredje år hölls stora generalmönstringar med regementet. Dessa möten kunde ibland variera och bli vart fjärde och i krigstid kunde intervallen bli ännu längre. Vid dessa möten fördes generalmönsterrullor över soldaterna. Dessa rullor upprättades från 1680-talet fram till cirka 1885 för att sedan ersättas med stamrullor.

Generalmönsterrullorna uppfördes i fyra exemplar:

1. Det första exemplaret stannade hos regementschefen på hans expedition.
2. Det andra exemplaret sändes av regementet till Krigskollegium i Stockholm som en rapport över försvarets styrka, vars exemplar idag förvaras på Krigsarkivet (Riksarkivet). Detta exemplar är mikrofilmat och används flitigt av forskare.
3. Det tredje skickades till den civila myndigheten, landshövdingen, och förvaras numera i respektive landsarkiv.
4. Det fjärde exemplaret delades upp i åtta delar och fördelades till de olika kompanicheferna inom regementet och återfinns idag i regementets arkiv i Krigsarkivet

Under 1800-talet blir uppgifterna i generalmönsterrullorna mera utförliga jämfört med tidigare perioder. Vissa basala uppgifter om soldaten förekommer under hela perioden.

Genom rullan får vi en hel del information:

• Soldatens nummer, som är densamma i Grills bok.
• Soldatens namn. Antingen valde soldaten själv sitt soldatnamn, som skulle vara knutet till kompaniet, eller så tilldelade kompanichefen det unika soldatnamn som skulle vara kort och lätt att komma ihåg. Några exempel på soldatnamn är Hurtig, Häll, Kil, Knall, Kraft, Kron, Kämpe, Lantz, Lilja, Modig, Modin, Munter, Nöjd, Rask och Rehn.
• Soldatens födelsedatum. I tidigare rullor endast ålder.
• Födelseort. I de tidigare rullorna endast län.
• Kompaninummer.
• Rotens namn.
• Soldatens patronymikon dvs. soldatens civila namn innan han fick soldatnamnet. Soldatens patronymikon blir mer vanligt förekommande i generalmönsterrullan en bit in på 1800-talet.
• Soldatens ålder, som ofta inte är korrekt jämfört med uppgifterna i kyrkboken. Om uppgifterna inte stämmer med kyrkbokens bör kyrkboken få tolkningsföreträde.
• Tjänstetid inom militära organisationen.
• Soldatens längd som kan variera mellan mönstringarna och var tämligen opålitliga. Längden angavs i fot och tum.
• Om soldaten är gift. Hustruns namn anges aldrig.
• I anmärkningskolumnen noterades om soldaten varit sjuk eller sjukdom, frånvaro från mönstringen, medverkan vid fälttåg, deltagit i krig, sårats eller varit fånge, eventuell kommendering eller beviljats avsked och ev. underhåll.

Om det är en ryttare vid kavalleriet anges hästens ålder, färg, storlek och i vilket skick hästen är i.

När soldaten fick avsked och gick i pension kunde soldaten behålla sitt unika namn som sedan gick vidare till nästa generation som familjenamn. Många svenskar har ett unikt soldatnamn utan att kanske ens veta om det.

Generalmönsterrullorna finns tillgängliga utan kostnad på Riksarkivet webbsida eller mot prenumeration på ArkivDigital.

När man erhållit grundläggande uppgifter om soldaten kan man gå vidare och forska i övriga arkiv och förekommande rullor som finns på Krigsarkivet eller så kan man göra det enkelt för sig och gå direkt till Centrala Soldatregistret och söka fram soldaten.

Stamrullan

Från år 1885 till indelningsverkets avveckling år 1901, upphörde man att upprätta generalmönsterrullor. Istället fördes stamrullor över den fast anställda militära personalen eller stammen. När värnplikten infördes 1901 tog det tämligen lång tid innan alla indelta soldater fasades ut ur det gamla systemet men trots det förekom inga omfattande avskedande av soldater. Stamrullorna innehåller förteckningen över de sista indelta soldaterna.

Stamrullornas syfte var att redovisa de olika befattningarna vid regementet och den personal som var knuten till det specifika regementet. Rullorna fördes på samma sätt som kompani- och annotationsrullorna. Skillnaden är att det också finns anteckningar om soldatens enskilda förhållanden t.ex. hantverksskicklighet osv. Från början användes stamrullorna endast för de värvade regementena och det var först från 1889 man började föra stamrullorna vid de indelta regementena. Informationen man hittar i arméns stamrullor är:

• Soldatens namn
• Född
• Aktuell grad eller befattning
• När graden erhölls
• Nummer inom kompaniet
• Vitsord
• Datum för avsked

För flottan benämndes motsvarande rulla för kompanirulla.

Handledning för forskning på soldater och båtsmän

En utmärkt handledning att forska på soldater och båtsmän finns på Hans Högmans sida Handledning: hur man söker i det militära rullorna. Under rubriken Hur man forskar på finns länkar till olika sidor om soldatforskning.

Centrala Soldatregistret

Ett mycket effektivt verktyg att gå vidare med sin forskning är Centrala Soldatregistrets söksida. Här kan man söka på ett urval av alla de uppgifter som finns i databasen:

• Soldatnamnet
• Släktnamnet (Patrinymikon, sällsynt förekommande)
• Född
• Död
• Antagen
• Avsked
• Regemente
• Kompani
• Rote
• Socken

Läs gärna söktipsen innan Du gör en sökning på en soldat. När Du har sökt fram soldaten som Du vill ha mer information om, kan Du sedan gå vidare till det lokala soldatregistret och, mot ersättning, begära att få en soldatakt. Under rubriken Kontaktinformation (röd ram i bilden nedan), som finns under personuppgifterna om soldaten, finns adressen till det lokala registret. Här finns också angivet den kostnad som det lokala registret tar ut per soldatakt. Ange alltid Aktnummer när Du skickar en förfrågan till det lokala registret.

Aktnummer

Alla soldater i Centrala Soldatregistret har ett aktnummer som innehåller lite information om soldaten. Ett aktnummer är uppbyggt enligt exemplet nedan.

• Regemente
• Kompani
• Rotens nummer i regementet
• Soldatens antagningsår

Här nedan följer tre exempel på aktnummer i Centrala Soldatregistret för de tre truppslagen.

Infanteriet
DR = Dalregementet
08 = Rättviks åttonde kompanni
0089 = Morsvedens rote
1811 = Antagningsår

Kavalleriet
SU = Smålands husarregemente
03 = Vetlanda tredje Skvadron
0032 = Ämmaryd Östergård rote
1834 = Antagningsår

Flottan (Båtsmän)
BH = Bohusläns båtsmanskompani
02 = Bohusläns andra båtsmanskompani
0036 = Asmundstorps rote
1841 = Antagningsår

Utan nummer
En soldat med aktnummer SU-UN eller SU-UN-0000 betyder att han inte har tilldelats något torp utan står som Utan Nummer (UN) men han tillhör, i detta fall, Smålands kavalleriregemente.

Aktnummer i Skånes knektregister

Skånska Dragonregementet (SD) och Skånska Husarregementet (SH) omorganiserades vid några tillfällen. Regementets omorganisation har därför markerats med bokstäver för att tydligt visa knektens tillhörighet i tiden. Bokstäverna A, B eller C har placerats framför det rusthållarnummer som respektive knekt tillhörde:
A markerar perioden före regementets omorganisation år 1730.
B markerar perioden mellan 1730-1834.
C markerar perioden efter omorganisationen år 1834.

Krigsarkivets övriga källor

Krigsarkivet innehåller en stor mängd källmaterial om den enskilde soldaten men även om den militära organisationen i övrigt. Nedan är några källor som kan komplettera uppgifterna om den indelte soldaten.

Brödmönstringsrullor

Från 1885 fram till 1901 upprättades brödmönstringsrullor med uppgifter om händelserna mellan två generalmönstringar. Ungefär samma uppgifter fanns i brödmönstringsrullan som i generalmönsterrullan. Rullorna täcket upp de luckor som uppstod mellan generalmönstringarna.

Kommendörrullor

Kommendörrullorna innehöll uppgifter om soldatens arbetskommenderingar. Det kunde vara när indelta soldater kommenderades till vaktuppdrag i kustområden, kommenderingar till fästningar som t.ex. Vaxholms fästning, arbeten på Göta kanal, fångvaktsuppdrag vid Långholmens fängelse i Stockholm eller kommendering att hjälpa till att bygga järnvägarna i Sverige för att nämna några.

Sjukrullor

Sjukrullorna började föras i samband med kriget med Ryssland 1788−1790 och 1808−1809 med noteringar över sjuka soldater. Här antecknades eventuella sjukdomar under tjänstgöringstiden samt om soldaten avled av skador. Rullorna fördes kronologiskt allteftersom soldaterna insjuknade. De innehåller sjukdomens namn, som ofta skrevs på latin, vilken medicinsk behandling de undergått samt hur länge han vårdats.

Straffrullor

I straffrullan noterades om soldaten brutit mot någon bestämmelse. Man noterade vilken förseelse det var fråga om och vilket straff soldaten fick. Det kan noteras att straffrullorna var mer omfattande för det värvade manskapet jämfört med de indelta soldaterna.

Kompaniarkiven

I kompaniarkivet finns många intressanta uppgifter bland annat administrationen som handlade om soldattorpet samt skrivelser och kompaniorder.

Tipsa oss

Om du hittar information om en soldat som inte finns med i soldatakten du fått, men som du har forskat fram, skicka gärna uppgifterna till oss eller till det lokala registret, så kompletteras posten med uppgifterna. Vår e-postadress är soldat@soldatreg.se. Kontaktuppgifterna till de lokala registren finns i sökdatabasen (se bild ovan) eller på vår webbsida under fliken Lokala register.

Referenser

Ansnes, Kari (red.) (2006). Släktforskarna och Krigsarkivet. Ingår i Meddelanden från Krigsarkivet XIX. Stockholm: Krigsarkivet. https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/sth/sl%C3%A4ktforskarna_o_kra.PDF, hämtad 2021-05-07.

Centrala Soldatregistret. 2022. https://soldat.elektronikhuset.it/soldatregister/search.sv.aspx, hämtad 2021-05-07.

Ericson, Lars (1995). Svenska knektar. Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred. Lund: Historiska media.

Generalmönsterrulla, Wikimedia. 2021. https://wiki.rotter.se/index.php?title=Generalm%C3%B6nsterrulla&oldid=9001, hämtad 2021-05-07.

Generalmönsterrullor. Wikipedia. 2021. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Generalm%C3%B6nstring&oldid=43692473, hämtad 2021-05-07.

Högman, Hans. Handledning: hur man söker i de militära rullorna. http://www.hhogman.se/soka_soldater_start.htm, hämtad 2022-20-15.