Av Peter Berkesand
Det som senare kom att kallas för Centrala Soldatregistret började den 21 oktober 1983 vid Stifts- och Landsbiblioteket i Skara som ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med FOSAM, Forskning i samverkan i Skaraborg. Björn Lippold fick i uppdrag av länsbibliotekarien Arne Sträng att på sex månader kartlägga samtliga indelta soldater som funnits i Skaraborgs län. Själva grunden till projektet var en inventering av soldattorp som major Lennart Larsson initierade och omfattade alla soldattorp som funnits vid Skaraborgs regemente. Arbetet syftade att leta fram alla soldattorp som fortfarande fanns kvar, eller de platser där torpen tidigare legat. Det var totalt 1 200 torp eller torptomter som skulle inventeras.
Med tanke på projektets omfattning krävdes det fler än en person för att genomföra projektet. Via annons i dagstidningar bad man om hjälp från släkt- och hembygdsforskare att skicka in uppgifter om soldater som de hade i sina register. Gensvaret blev stort, vilket kan avläsas i antalet soldatnamn som inkom till projektet. Av de 35 000 registrerade soldater kom cirka 10 000 namn från enskilda forskare i olika delar av landet. Projektet ledde till att många kontakter knöts med släkt- och hembygdsforskare som sedermera kom att bli värdefulla i det fortsatta arbetet.
I december 1983 presenterades projektet för Ulf Söderberg vid Krigsarkivet. En särskild blankett togs fram innehållande 40 fält om varje enskild soldat. Utformningen av blanketten anpassades för att även fungera för databearbetning av materialet.
Vintern 1989 fick dåvarande krigsarkivarien Erik Norberg uppdraget att i Skaraborg organisera ett centralt soldatregister för hela landet. Uppgiften var att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt i arbetet med soldatinventeringen. Om nya soldatregister skulle startas var det till Centrala Soldatregistret man skulle vända sig till. Syftet med registret var att få en god överblick över det arbete som pågick runt om i landet med en enhetlig registrering av soldater samt föra samman materialet i en landsomfattande, och en samlad ingång, via en databas och på så sätt få en homogen bild av arbetet. Ytterligare en aspekt var att försöka sammanföra den akademiska forskningen med släkt- och hembygdsforskningen vad gällde den viktiga delen som det ständiga knekthållet utgjorde. Av ekonomiska skäl överfördes både projektet och Lippolds tjänst halvårsskiftet 1990, från Skara Stift- och landsbibliotek till Skaraborgs regemente i Skövde och den 1 juli 1990 samordnas CS med Regementsmuseet vid Skaraborgs regemente som därmed blev registrets huvudman. Huvudmannaskapet varade fram till den 31 december 2009 då Garnisonsmuseet övertog huvudmannaskapet. Lippold blev också chef för museet med ansvar för samlingarna.
Garnisonsmuseet flyttade 2012 till ett tidigare ålderdomshem i Axvall. Lokalerna var alldeles för små för samlingarna. År 2018, på nationaldagen, invigdes det nya museet som är inrymt i de två lägerhyddorna vid idrottsplatsen på Axevalla hed. Centrala Soldatregistret ingick i museets organisation fram till 2017 då det på årsmötet samma år, beslutades att en fristående organisation skulle ta över det fulla ansvaret för samordningen av alla lokala register i Sverige. Tillsvidare är föreningen samordnat med Garnisonsmuseet på Axevalla hed.
Soldatregistret digitaliseras
År 1987 beslutades att digitalisera blanketterna och samma år överfördes dessa till dataprogrammet Pdata Combi och innehöll cirka 11 000 poster. Hösten 1991 migrerades all data till databasprogrammet till Avanti.
De lokala registren fick databasprogrammet Avanti för installation på sina egna datorer för att registrering och registervård av sina indelta soldater.
Ny programvara för registrering
Diskussioner fördes att utveckla ett nytt databasprogram med nya funktioner bl.a. en tydligare och bättre grafisk utformning med fliksystem, möjlighet att länka in bilder, dokument-, ljud- och video-filer i olika format samt utökade kontrollfunktioner. Programmet Avanti kom att bli alltmer omodernt och behövde ersättas. Det beslutades att utveckla den nya applikationen i desktopdatabasen Microsoft Access och distribueras till de lokala registren med en runtime-funktion. Det innebär att man kan distribuera en Access-applikation som kan användas av dem som inte har en full version av Access i sin dator. Hösten 2009 var projektet avslutat och efter migreringen från Avanti till Access-databasen distribuerades den färdiga applikationen till de lokala registren för installation.
Det bestämdes att registret skulle vara kostnadsfritt för alla lokala register mot att de en till två gånger per år skickade in data till Centrala Soldatregistret för publicering på webben.
Relaterade sidor:
Om basen
Soldatregistret på webben
Referenser
Classon, Roland (2011). Här kartläggs soldater, Helsingborgs Dagblad, måndag 7 februari, s. C8.
Lippold, Björn (2008). Knektarna: en viktig del av Sveriges historia, i Vi Släktforskare. Nyhetsbrev för släktforskare, Elisabeth Thorsell (red.), Årgång 7, nummer 6, s. 2-3.
Lippold, Björn (1998). Soldatforskning och muntlig tradition, i Båtsmän. Ryttare & Soldater: släktforskaren och de militära källorna, Bengt Hjord (red.), s. 71-72, Stockholm: Släkthistoriskt forum, Nr. 5/88.
Lippold, Björn (1993). Soldatregister på data. Diskulogen med släktforskarnytt, Nr. 30,
s. 3-5.
Protokoll från Centrala Soldatregistrets styrgruppsmöte 2009-12-04.
