Här samlar vi de vanligaste frågorna vi får från fritidsforskare. Klicka på frågan så fälls svaret ut. Se också vår Ordlista och hittar Du inte svaret där, skicka Din fråga till oss så svarar vi inom en vecka.
Alla soldater i soldatregistret har ett Aktnummer t.ex. JR-00-0230-1878, där 230 är soldatens regementsnummer i soldatregistret. För kavalleriet får man fram ett rusthållsnummer t.ex. VG-01-0128-1833, där 128 är torpets nummer i detta kompani. Ett Aktnummer är uppbyggt enligt följande:
- Regementet
- Kompaniet
- Rotens nummer i regementet
- Soldatens antagningsår
Ur aktnummer JR-00-0230-1878 får vi fram följande information:
- JR = Jönköpings regemente
- 00 = Norra Vedbo kompani
- 0230 = Rotens nummer i kompaniet i detta fall Krämarp
- 1878 = Antagningsår dvs. året då soldaten antogs som soldat
En soldat med aktnummer JR-UN eller JR-UN-0000 betyder att han inte har tilldelats något torp utan står som Utan Nummer (UN) men han tillhör, i detta fall, Jönköpings regemente.
I soldatregistret sökdatabas på webben kan man få fram den soldat som man letar efter. (Databasen innehåller indelta soldater mellan åren 1682-1901 och är ännu ej helt komplett). Får man träff på soldaten får man fram ett aktnummer, som kan se ut så här för infanteriet: JR-00-0433-1833, där 433 är soldatens regementsnummer i vårt register. För kavalleriet får man fram ett rusthållsnummer som VG-01-0128-1833. Där 128 är torpets nummer i detta kompani. I denna sökdatabas får man fram regemente, kompani och rotens namn och för infanteriet ofta även rotens kompaninummer.
Därefter kan man kontakta respektive lokalregister för beställning av en mer utförlig soldatakt. Flera tar en avgift för akterna medan andra önskar frivilliga bidrag för sitt ideella arbete. En torpakt kan också beställas av dem.
De lokala registerna har kommit olika långt när det gäller att registrera soldattorpen. Finns torpet registrerat så kan det finnas koordinater, uppgifter om torpets historia och om det finns några spår kvar på platsen.
I de fall där uppgifterna om torpet är sparsamma i torpakten så kan man gå vidare på egen hand på följande sätt. Uppgifter om rotens namn och nummer kan man få fram i Claes Lorentz Grills bok som numera finns som databas på Riksarkivets webbplats: https://sok.riksarkivet.se/grill
Nästa steg är att se om den lokala hembygdsföreningen har gett ut någon torpinventering i trakten. Man kan börja med att se om de har lagt ut något på en egen hemsida eller via hembygdsförbundets hemsida där torpinformation kan vara inlagda i deras kartfunktion.
Man kan vidare kontakta den lokala hembygdsföreningen och/eller leta i Kungliga bibliotekets databas på webben (Libris) för att se vad som finns. Det stadsbibliotek som ligger i närheten av platsen kan känna till litteraturen också.
En annan webbplats där det finns information om torpgrunder är Riksantikvarieämbetets Fornsök där man kan söka på termen lägenhetsbebyggelse i respektive socken: https://app.raa.se/open/fornsok/
Ett sätt att hitta ett soldattorp är att leta i äldre kartor.
I många län finns den häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet. Där är Soldattorpen utmärkta med ett ST.
En annan karta som finns för hela landet från 1800-talet är Generalstabskartan. Här är soldattorpen också markerade med ett ST. Soldattorpet kan ha blivit flyttad under 1800-talets skiften och då kan skifteskartor och skiftesprotokoll ge information.
Dessa kartor finns att se på Lantmäteriets hemsida under Historiska kartor.
De värvade soldaterna tillhörde inte indelningsverket.
- Indelta regementen och båtsmanskompanier var uppsatta på landsbygden, i olika socknar med ett soldattorp med tillhörande mark att bruka när de inte var i tjänst. Indelta soldater anställdes med kontrakt som löpte under långa perioder och de kunde vara anställda i många år. Indelta soldater var antagna som soldater mellan åren 1682–1901.
- De värvade soldaterna tillhörde regementen som var förlagda i de större städerna på garnisoner och på landets olika fästningar. De värvade soldaterna erhöll kontantlön och anställdes med tidsbegränsade kontrakt vanligtvis 3 till 6 år.
Huvudkällan om soldaten i registret kommer från Generalmönsterrullorna. Det finns flera källor till alla övriga uppgifter som finns om soldaten och hans familj. Här nedan några av de vanligaste källorna:
- generalmönsterrullor
- Stamrulla
- Kommendörrullor
- Sjukrullor
- Straffrullor
- Kompaniarkiv
- Torpsyneprotokoll
- Länsstyrelsernas landskontorsarkiv (militära räkenskaper)
- Kyrkböcker
En viktig källa som Centrala Soldatregistret använder vid registrering av indelta soldater är Claes Lorentz Grill (1817-1907) och hans verk Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket. Boken gavs ut 1851 och har getts ut i flera nytryck från 1978 och framåt. I boken finns ett sockenregister, där man kan leta fram den socken som soldaten bodde i och det rote han tillhörde. Här får man även fram vilket kompani roten tillhörde.
Vid användandet av Claes Grills Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket i soldatforskningen måste man vara klar över att innehållet speglar de förhållanden som rådde när boken skrevs, dvs i mitten av 1800-talet. Flera regementen har under århundrandena haft olika namn, delats eller slagits ihop och fått nya namn eller helt enkelt lagts ned.
Boken finns på de allra flesta bibliotek och är också digitaliserad och sökbar på Riksarkivet.
En referens till Centrala Soldatregistret ska innehålla databasen namn, årtal för publicering, länk till databasen samt datum när länken hämtades.
Exempel: Centrala Soldatregistret. 2022. https://soldat.elektronikhuset.it/soldatregister/search.sv.aspx, hämtad 2022-22-22.
Observera att årtalet är 2022 eftersom databasen uppdateras en gång om året. Det aktuella årtalet anges i referensen.
Länka aldrig till en enskild post i databasen. Länken bryts när databasen uppdateras.
Läs mer på sidan Referera till oss.
