Frågor och Svar vid Torpforskning

Av Henrik Johansson

Många frågar oss om information om soldatens torp. Här kommer några tips till att börja med för att hitta mer information.

Hur får man fram torpets nummer?

I soldatregistret sökdatabas på webben kan man få fram den soldat som man letar efter. (Databasen innehåller indelta soldater mellan åren 1682-1901 och är ännu ej helt komplett). Får man träff på soldaten får man fram ett aktnummer, som kan se ut så här för infanteriet: JR-00-0433-1833, där 433  är soldatens regementsnummer i vårt register. För kavalleriet får man fram ett  rusthållsnummer som VG-01-0128-1833. Där 128 är torpets nummer i detta kompani. I denna sökdatabas får man fram regemente, kompani och rotens namn och för infanteriet ofta även rotens kompaninummer.

Därefter kan man kontakta respektive lokalregister för beställning av en mer utförlig soldatakt. Flera tar en avgift för akterna medan andra önskar frivilliga bidrag för sitt ideella arbete.  En torpakt kan också beställas av dem.

De lokala registerna har kommit olika långt när det gäller att registrera soldattorpen. Finns torpet registrerat så kan det finnas koordinater, uppgifter om torpets historia och om det finns några spår kvar på platsen.

Om man vill leta själv?

I de fall där uppgifterna om torpet är sparsamma i torpakten så kan man gå vidare på egen hand på följande sätt. Uppgifter om rotens namn och nummer kan man få fram i Claes Lorentz Grills bok som numera finns som databas på Riksarkivets webbplats:  https://sok.riksarkivet.se/grill

Nästa steg är att se om den lokala hembygdsföreningen har gett ut någon torpinventering i trakten. Man kan börja med att se om de har lagt ut något på en egen hemsida eller via hembygdsförbundets hemsida där torpinformation kan vara inlagda i deras kartfunktion.

Man kan vidare kontakta den lokala hembygdsföreningen och/eller leta i Kungliga bibliotekets databas på webben (Libris) för att se vad som finns. Det stadsbibliotek som ligger i närheten av platsen kan känna till litteraturen också.

En annan webbplats där det finns information om torpgrunder är Riksantikvarieämbetets Fornsök där man kan söka på termen lägenhetsbebyggelse i respektive socken: https://app.raa.se/open/fornsok/

Vilka kartor finns att tillgå?

Ett sätt att hitta ett soldattorp är att leta i äldre kartor.

I många län finns den häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet. Där är Soldattorpen utmärkta med ett ST.

En annan karta som finns för hela landet från 1800-talet är Generalstabskartan. Här är soldattorpen också markerade med ett ST. Soldattorpet kan ha blivit flyttad under 1800-talets skiften och då kan skifteskartor och skiftesprotokoll ge information.

Dessa kartor finns att se på Lantmäteriets hemsida under Historiska kartor.
Se: Lantmäteriets historiska kartor

Hur får man veta mer om byggnadens historia?

Torpsynerna för respektive regemente finns på Krigsarkivet och är främst bevarade från 1800-talet. Torpsyn gjordes var tredje år och ett protokoll skrevs om husens tillstånd, och där det antecknades behov av reparationer, ombyggnation men också rivning och nybyggnation. Dessa protokoll kan även finnas på respektive Landsarkiv i Landskontorets arkivsamling.

En fördjupad artikel om hur man kan söka fram sitt soldattorp  kommer på vår hemsida inom en snar framtid.