Ordlista

Ordlistan innehåller ett urval av alla de ord som finns i det militärhistoriska materialet. Utöver dessa ord finns ett stort antal ord med lokal anknytning och skrivna på ett dialektalt sätt. Förklaringen till dessa ord får sökas på lokal nivå. Ordlistan uppdateras efter hand. Har Du träffat på ord eller uttryck som Du tycker bör vara med i listan, hör av Dig till Centrala Soldatregistret via e-post soldat@soldatreg.se. Utöver denna ordlista finns ofta förklaringar till militära ord och uttryck i släktforskarböcker eller i äldre typer av uppslagsböcker.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

A
Absens	Frånvarande.
Ackordhäst	En av staten ägd häst som var avsedd för militärt bruk under övningsperioder.
Adelsryttare	En ryttare i Adelsfanan, som var en av adeln uppsatt ryttarkår.
Adjutant	Titel för ett biträde åt högre officer.
Agraff	Prydnad på huvudbonad bestående av två band i varierande utformning.
Anmarchbommar	Två bommar som fästes vid hjulen på kanoner för att kunna rikta om pjäsen utan att behöva spänna för hästarna.
Appell	Signal ofta på jägarhorn, innebärande att en viss förrättning skall utföras. Ordet kommer av latins appellare: tilltala, anropa, vädja.
Approbation	Godkännande av soldat eller häst.
Approbera	Anta, godkänna.
Approbitionsmönstring	En mönstring som gjordes för att godkänna soldater eller hästar mellan generalmönstringar.
Arbetskarl	Kroppsarbetande mansperson
Arkli	Äldre benämning på ett förvaringsrum för vapen och krigsförråd i allmänhet
Arkliemästare	Förrådschef
Armbössa	Även kallad fattigbössa och var en sparbössa för hjälp till fattiga och behövande. En Armbössa kunde finnas i kyrkor, hospital, fartyg, fabriker med mera.
Arméförvaltningen	Ersatte 1865 Krigskollegium som centralt ämbetsverk för armén
Assessor	Färdigutbildad domare utan fast tjänst, utnämnd efter fyra år som fiskal.
Auditör	Jurist vid regementsstaben.
Agumentshemman	Hjälphemman för att hjälpa ett rusthåll att hålla soldat och häst.
Avdelning	Finns tre vid varje kompani på ett infanteriregemente. Avdelningen bestod av en underofficer, två korpraler och två vice korpraler.
Avpollettering	Till sjukvårdsanstalt eller annat förband överlämnad personal.
Avsked	Avslutar på egen eller försvarets begäran sin tjänst.
Avträdessyn	En syn av boställe eller torp när befattningshavaren slutade.
B
Backstugusittare	Person som hade en bostad på annan persons mark, utan egen mark.
Ballaster	Grövre kularmborst.
Bandolär	Tidigare en patronväska, numera en uniformsprydnad i form av ett antal snören som hänger över vänster axel.
Barberare	Regementsfältskärens medhjälpare.
Bardisan	Pik med tvåeggad spets.
Bataljon	Är som regel ett halvt infanteriregemente bestående av 4 kompanier.
Befallningsman	En person som har till uppgift förvalta ägor, ofta på ett större jordbruk, kan också benämnas som gårdsfogde, landsfogde eller rättare
Befälsmöte	En benämning på särskilda övningar med över- och underbefäl vid infanteri- och kavalleriregementen.
Beställningshemman	Kron räntan var anslagen till en regementsofficerare.
Beväring	Manskap som fullgjorde krigstjänst från 1812 till 1901, då värnpliktsarmén infördes.
Blockhus	Befästningsverk av grova stockar och stenar.
Boj	Tjockt ylletyg.
Brukare	Person som brukar annan persons mark
Brukspatron	Ägare av ett bruk, som järnbruk, mässingsbruk m fl.
Budkavel	Användes fordom bl.a. för att uppbåda krigsfolk.
Buldan	Grov vävnad av linne, hampa eller jute ofta använt i byxor.
Buldansbyxor	Byxor i kraftig linneväv.
Bussarong	Matrosblus.
Båtsmanshåll	Rotering av båtsmän. I städerna i inlandet benämnd som Stadsbåtsmän.
Båtsmansstuga	Bostad uppförd för marinens båtsmän.
Bödel	Benämns även som skarprättare. Utförde kroppsbestraffningar som prygel samt dödsstraff.
C
Capitulant	En person som sträcker vapen och ger upp.
Carabinjär	En ryttare som är beväpnad med en karbin.
Cassering	Avsked på grund av att soldaten inte uppfyllde krigsmaktens krav.
Cassationsmönsterrulla	Rulla över soldater som inte uppfyller försvarets krav.
Caution	Borgensförbindelse.
Caveradera	Gå i borgen för någon.
Chamois	Skäms garvat läder.
Charivader	Benklädnad som användes av husarer, bestod av långt upp på låren gående strumpliknande plagg, vilka var trädda utanpå skinnbyxorna, var vanliga på 1700-talet.
Cornett	Se Kornett.
Constituerad	Utnämning
D
Dagkarl	Arbetare som utförde arbete mot daglön.
Danneman	En hedersman bland allmogen.
Dejja	Piga, lant arbeterska.
Detachement	Mindre truppstyrka, bl.a. använd för spaning.
Dimission	Fått avsked vid generalmönstring
Distinktionskorpral	Underbefälsgrad från 1858, under en viss tid en hedersgrad för en framstående korpral. Omvandlades till furir 1914.
Dolma	Kort husarjacka där många snören mellan knapparna är mest iögonfallande.
Dragon	Soldat som förflyttade sig på slagfältet med hjälp av häst men som stred till fots.
Dragonförband	Var ett beridet infanteriförband.
E
Echapperat	Rymt, undkommit utur danska fångenskapen
Enrolleringskarl	Inskrivningsman inom det militära.
Enrolleringsrulla	Inskrivningsrulla
Enöreskassa	Avgift som uttogs för varje soldatkontrakt och som användes för stöd till rotar som behövde hjälp för att betala rekryterade soldater.
Epålett	Axelprydnad med gradbeteckningar.
Excellent gevär	Miniatyrgevär som användes av flottan vid riktövningar.
Expectance	Avvaktande, ex. väntar på att få en tjänst eller att bli pensionär m.m.
F
Fana	Slutet av medeltiden och början av nyare tiden beteckning på en skara krigare, som regel mellan 300–500 man.
Fanjunkare	Underofficersgrad som ersatte graden Fältväbel i 1833 års lönereglering.
Fardag	Avflyttningsdag.
Femmänningsregemente	Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fem rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Fiskal	Polis vid kammar och hovrätten
Flintlås	Avfyrningsmekanism på pistol eller gevär bestående av flinta som slår mot ett eldstål.
Fotangel	Äldre typ av stormhinder mot både kavalleriets hästar och infanteriets manskap.
Frikorps karl	Frivillig militär personal.
Friryttare	Ryttare som 1709 ur varje kavallerikompani överfördes som värvade ryttare. Rusthållen fick i de uttagna ställe sätta in nya ryttare.
Frilla	En äldre officiell benämning på älskarinna eller bihustru som hade vissa lagstadgade rättigheter.
Friskytt	Skytt tillhörande en frikår. Frivilligt manskap som opererar bakom fiendens linje.
Fruntimmersskräddare	Skräddare som endast syr kvinnokläder
Frälsebonde	En bonde som arrenderade en gård, ägd av någon inom adeln.
Frälsefogde	En stormans ställföreträdare eller förvaltare av frälsegården.
Frälsegård	Frälsegård är jordegendom som var skattebefriad och ägdes av en adlig person.
Furir	Underofficersgrad, togs bort 1876 då den ersattes med Sergeant av 2 klass, återinfördes 1914.
Furirskytt	Benämning på soldat som uttogs under truppens förflyttning för att i förväg förbereda inkvartering
Fyrmänningsregemente	Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fyra rotar gick samman för att hålla en soldat.
Fånggevaldiger	Hade till uppgift att bevaka fångar.
Fältskär	Fältskär eller barberare var en äldre benämning inom armén och flottan på person som utförde kirurgiska ingrepp som t.ex. amputationer. Fältskärarna var organiserade i skrån. Det var först i början av 1800-talet som fältskärarna blev vetenskapligt utbildade till läkare med kirurgisk kunskap. Utbildning tog succesivt över och skrået avskaffades.
Fältväbel	Underofficersgrad vid infanteri och dragoner som svarade för administrativt arbete.
Fänika	Benämning under 1500- och 1600-talet på en grupp soldater som följde en fana
Fänrik	Lägsta officersgraden, utgick 1835, ersattes med Underlöjtnant, återinfördes 1915.
Förare	Lägsta underofficersgraden.
Förbättring	Soldaten uppfyller inte de krav regementet har på sitt manskap
Förstärkningskarl	Styrka om högst 50.000 man som i händelse av krig uppsattes till arméns förstärkning. Beslutades av riksdagen 1809–1810.
Förtrav	En kavalleriavdelning som sändes före eller framför en huvudavdelning.
G
Galon	Hårt band ofta förr vävt av silver eller guldtråd.
Gardist	Beteckning på soldat som ingår i kungens livtrupper.
Gatlopp	Bestraffningsmetod, avskaffades i Sverige 1812.
Gefreiter	Ungefär Vice Korpral.
Gehäng	Livrem med bärrem till sidovapen.
Gemen	Menig soldat.
Generalmönstring	Mönstring av ett eller fler regementen utfördes av en kunglig- eller generalsperson. Vid denna mönstring antogs och avskedades soldater, en genomgång av soldatens kunnande och hans utrustning genomfördes.
Generalsperson	Fältmarskalk (endast under krig), General, Generallöjtnant, Generalmajor.
Gevaldiger	Poliskonstapel
Gevär	Sammanhållande benämning, infört under 1700-talet på, handeldvapen.
Gradbeteckning	Särskild prydnad på uniformen som anger bärarens grad.
Gratial	Nådegåva, understöd mestadels i form av kontanta medel. Huvudsakligen var gratial understöd, pension, åt avskedade befattningshavare såsom soldater eller änkor och barn. Gratial utbetalades av olika kassor t.ex. Vadstena krigsmanshuskassa, arméns pensionskassa, flottans pensionskassa eller hovstaternas gratialkassa med flera.
Gratialist	Gratialist kallades person som erhöll gratial, pension, från en nåde- eller understödskassa t.ex. krigsmanshuskassa. Personerna var vanligen avskedade vanföra soldater eller deras fattiga änkor och barn.
Grenadjär	Lånord från franskan som är benämning på soldat som hade till uppgift att kasta handgranat.
Grenadjärmössa	Speciell mössa med en toppig form vilken tilldelades grenadjärer, då det ansågs att de bredbrättade hattarna var i vägen när granaten skulle kastas.
Gouvernementsdrabant	Förvaltningsområdesdrabant
H
Habituell	Återkommande
Hakebössa	Eldhandvapen som under pipan är försedd med hake eller krok. Kulan vägde ca 50 g.
Hakeskytt	Fotsoldat beväpnad med hakebössa.
Harnesk	Rustning som skyddar ryggen eller bröstet.
Handeldvapen	Vapen som kan skötas med en eller två händer.
Hautboist	Oftast anställd oboeblåsare med viss militär tjänstegrad
Hejdridare	Underordnad tjänsteman i den tidigare jägeristaten, skogvaktare.
Hemkall	Den ersättning som soldaten årligen fick i naturaförmåner utöver sin lön. En liten avkastning från torpets jord gav en högre hemkall.
Hemmansbruk	Soldaten hade rättighet att få avsked ”för hemmansbruk” om han ägde ett hemman som han brukade.
Hemmabrukare	Arrendator, kan även vara en son som skall ta över jorden och som brukar den samma innan skiftet skett.
Hillebard	Stångvapen med yxblad stötklinga och hulling.
Hjälprote	Ett hemman som hade till uppgift att stötta ordinarie hemman med soldatens hållande, se Arguments hemman.
Hovslagare	En person som är uttagen för att sko truppens hästar han tillverkar också hästens sko.
Huddragare	En person som flår ett djur främst hästar och sedan gräver ner kadavret. Före början av 1800-tralet, då hästen ansågs som ett orent djur, kunde man dömas att vara ”huddragare”.
Huggare	Blankvapen med en 60 cm lång klinga.
Husar	Tillhörde lätta kavalleriet med spaning som en av uppgifterna.
Husarmössa	Huvudbonad för husarer med ungersk förebild.
Hälftenbrukare	När någon brukar en annans jord och istället för arrende betalar med hälften av jordens avkastning.
Häradshövding	Ordföranden i häradsrätten, i staden var det borgmästaren.
Häradsskrivare	Sekreterare vid häradsrätten. Ansvarig för den lokala skatten före 1918.
Häradstjänare	Vaktmästare vid tingshus.
Hästhemman	Skulle hålla soldat med häst och rustning.
Hästvakansavgift	Avgift som betalades av de rusthåll som var befriade från att hålla häst och rustning. Avgiften upphörde i början av 1840-talet.
I
Infanteri	Äldre benämning på truppslag inom armén (i äldre tider även inom infanteriet) för fotfolket eller fotsoldat som strider till fots.
Inhyseshjon	Persom som inte hade arbete eller egendom i fastighet t.ex. hus i staden eller andel i ägor på landsbygden, som mot utfört arbete eller dagsverke, bodde hos andra eller levde på fattigvården i egen stuga på annans ägor.
Inhys-man	Se Inhyses nedan
Inhyses	Person som är inneboende hos annan person dvs. hyr rum av annan person mot kontant betalning eller genom arbete.
Insubordination	Olydnad.
Interimistiskt avsked	Av regementschefen beviljat avsked tills vidare, bland indelt manskap.
J
Jägare	Soldat som hade utrustning vilken medförde stor rörlighet. Ofta soldat som var speciellt utbildad för spaning och enskild strid.
Jägarhornist	En beriden soldat som blåser signaler i signalhorn.
K
Kaftan	Rysk beteckning för uniformsrock.
Kampement	Tältläger.
Kandar	Betsel med både stång- och tränsbett.
Kantornering	Förläggning inom hus.
Kapitulation	Avtal mellan en person och krigsmakten, där personen förband sig att tjäna krigsmakten under en viss tid. / En stridande part lägger ned vapnen och ger upp.
Kapitulationsbevis	Skriftligt bevis på en värvad soldats anställning med uppgifter om tjänstetid och värvningspengar.
Kapitulationstid	Ett avtal varigenom en person förbinder sig att tjäna krigsmakten under en viss tid dvs. värvningstid.
Kapitulationstjänst	En värvad soldats tjänst inom krigsmakten.
Kapott	Grövre soldatkappa med kapuschong.
Kapprock	Liv sydd överrock
Kapten	Officersgrad vid infanteri- och dragonregementen, kunde föra befäl över ett kompani.
Kapten av 2:dra graden	Officersgrad infördes 1812 och försvann 1844.
Kaptenslöjtnant	Officersgrad mellan löjtnant och kapten.
Karbin	Kort handel vapen avsett för rytteriet.
Karduensmakare	Garvare/beredare av finare sorts skinn.
Karpus	Toppig mössa från slutet av 1600-talet.
Kartusch	Liten patronväska vanlig vid rytteriet.
Kask	Hjälm av svart hårt läder, användes vid mitten av 1800-talet.
Kassationsmönstring	En mönstring för att kassera soldater som av någon anledning inte kunde vara kvar som soldater.
Kavalleri	Förband som stred från och förflyttade sig med häst.
Klensmed	Smed som arbetar med mindre järnföremål, fanns ofta en i varje kompani.
Klippare	Tross och ridhäst av nordiskt ursprung.
Knekt	Äldre benämning på soldat som stred till fots, ersattes vid slutet av 1600-talet av benämningen soldat. Ofta benämning på fotsoldat som tillhört indelta armén.
Knekthållet	Knekthållet eller Knekthåll är en annan benämning på det yngre indelningsverket för infanteriet.
Knektstuga	Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Knekttorp	Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Knektkontrakt	Kontrakt mellan ett antal bönder som åtog sig att uppsätta en soldat och soldaten.
Kolett	Ett livplagg, tröja.
Kommenderad	Beordrad att resa till en viss plats.
Komminister	Kyrkoherdens medhjälpare i socknen.
Kompani	Del av ett regemente, ofta bestående av 100 till 150 man.
Kompaniofficer	Benämning på officersgrader som tjänstgjorde vid ett kompani, kapten, kaptenslöjtnant, löjtnant och fänrik.
Kornett	Var lägsta officersgraden vid husar- och kavalleriförband.
Korpral	Underbefäl, hade vid infanteriet 25 man sig tilldelad.
Krigsbefäl	Bestod av representanter från landsregementena. Representanterna kallades till riksdagen från slutet av 1500-talet fram till 1786, trots att de inte var ett eget stånd. Enligt 1634 års regeringsform representerades alla regementen av regementets officerare samt en kapten. Detta ändrades senare och Krigsbefälet bestod av alla i tjänst varande generalspersoner samt regementschefen och en kapten eller en ryttmästare från varje regemente eller kår. Arméns pensionskassa stod från och med 1756 under Krigsbefälets förvaltning.
Krigskollegium	Från 1634 försvarets centrala ämbetsverk. Ändrades till att vara Arméförvaltningen från 1865.
Krigskommissariat	Krigskommissariat hade under krig till uppgift att sköta armens avlöningar, förplägnad och furagering. Chefen för kommissariatet kallades enligt fältförvaltningsreglementet 1796 för generalintendent. Vid varje fördelningsstab fanns som regel en Krigskommissarie.
Krigskommissarie	Se Krigskommissariat
Krigsmanshus	En inrättning för försörjning och vård av invalidiserade soldater eller utmönstrade fattiga soldater. Det första krigsmanshuset var Vadstena krigsmanshus. Se även Vadstena Krigsmanshuskassa.
Kronan	Äldre benämning på Svenska staten som juridisk person i en monarki.
Kronobefallningsman	Samma arbetsuppgifter som Kronolänsman samt att se till att rättens domar verkställdes.
Kronobonde	Brukar arrenderad jord som ägs av kronan. Kan även benämnas landbo.
Kronohemman	Hemman som disponerades av kronan som boställe för befäl och civilt anställt folk såsom avlöning.
Kronolänsman	Hade som arbetsuppgift bl.a. att driva in skatt och polisverksamhet. Kunde även vara åklagare vid tinget.
Kronränta	Den grundskatt som ett skattehemman betalade till kronan.
Kronorättare	Fjärdingsman/Polisman
Kronotjänare	Var före 1650-talet i förordningar och brev en benämning på statsanställd i underordnad ställning.
Krontiondet	Avgift för all odlad jord, från början i form av natura som säd mm. Från 1730-talet och fram till 1800-talets början i form av pengar.
Krutsjudare	Benämning på person som arbetar med att framställa krut med salpeter som råvara.
Kungens befallningshavare	Landshövdingen, tillsammans med länsstyrelsen utövade fram till 1918 det regionala styret av försvaret.
Kvartermästare	Benämning på en officersperson som förbereder ett förbands inkvartering. Hade som i regel kaptens grad och var administrativ chef.
Kyller	Rock av älghud.
Kyrassiärer	Benämning på bl.a. Lif regementet till hästs tre kårer efter 1792.
Käppi	Huvudbonad från åren 1854–1865.
L
Landsknekt	Tyskt värvat fotfolk under 1400- och 1500-talet.
Lantvärn	Tidigt 1800-talet, extrautskrivning för försvaret av hemorten.
Lansiär	En lans beväpnad ryttare.
Lega	Soldatens kontanta lön.
Legokontrakt	Den nedskrivna uppgörelsen mellan roten/rusthållarna och soldaten.
Liderlig	Lättsinnig, sedeslös person med särskild syftning på sexuella förhållande.
Likvidationsmöte	Årlig sammankomst där ekonomiska mellanhavanden mellan roten och soldaten reglerades.
Livmundering/Liveri(et)	Första munderingen, fick användas efter tillstånd från kompanichefen.
Luntlås	Avfyring av handeldvapnet sker med hjälp av glödande lunta som förs mot antändnings krutet på fängpannan.
Lägermössa	Lätt mössa med skärm som bars till släpmunderingen.
Löjtnant	Kompaniofficersgrad, 1811 infördes Löjtnant av 2:a graden.
Lön	Ekonomisk ersättning för utfört arbete. För soldater, ryttare och båtsmän blev lönen högre när jorden gav mindre.
Lönehemman	Krono- och skattehemman, där räntorna var anslagna för lön till statlig tjänsteman.
M
Madam	En förnäm gift kvinna.
Major	Regementsofficer. När ett regemente var organiserat i bataljoner var majoren bataljonschef.
Mademoiselle	En ofrälse gift kvinna, tillhörde inte adeln.
Mamsell	En borgerlig ogift kvinna.
Manskap	Gemensam benämning för menig soldat och underbefäl.
Marche	Trupp som går till fots.
Marche forcee	Marsch som genomförs i snabb takt
Markegångstaxa	Penningvärde på varor och tjänster.
Mattornister	Tygväska i vilken proviant medfördes.
Menig	Soldat som ej befordrats.
Midfaste	14 mars var den dag då tillträde och avträde av soldattorpen som regel skedde.
Militieboställe	Kronan tillhörande jordegendom som används som bostad och lön åt befäl, ofta benämnt som Boställe.
Militärdistrikt	En fredsmässig indelning för arméns förband införd 1833. Ett antal ändringar skedde under mitten och senare delen av 1800-talet. Ersattes 1893 av benämningen arméfördelning. Återinfördes 2000-07-01 när militärområdena lades ner.
Militärområde (MILO)	Är militärterritoriella indelning. Militärområdet ledes av Militärbefälhavare (MB). Från 1966 hade militärbefälhavaren hela ansvaret för den samlade operativa ledningen av alla stridskrafter inom respektive militärområde. Den 1 juli 2000 ersattes militärområdena med en indelning i militärdistrikt indelning som i sin tur Rustmästarelades ner 2005.
Minderårig volontär	Minderårig militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Mundering	Soldatens klädutrustning.
Musköt	Handeldvapen med stöd.
Mönsterskrivare	Befattningshavare vid kompaniet eller regementsstab som hade att sköta rullföringen och kassan.
Mönstring	Översyn av manskap, utrustning och hästar.
Möten	Som regel årligen återkommande övningar och utbildning av manskap som vistades hemma.
Mötespassevolans	Betalning för soldatens underhåll vid möten och mönstringar.
O
Oboist	Person som trakterade blåsinstrumentet Oboe.
Officer	Militär chefsperson.
P
Pajeråck	Vid slutet av 1600-talet vanlig beteckning för uniformsplagg i grå vadmal.
Pardons-placat	Amnestibrev
Passevolance	Avgift till kronan för att den skulle övertaga ansvaret för uppgifter som normalt tillhörde roten/rusthållet.
Passpoal	På uniformen insytt snöre eller band ofta i annan färg än tyget.
Patronkök	Väska av hårt läder för förvaring av ammunition.
Permitterad	Egen ansökan om ledighet vilken godkänts.
Pistolsmed	Hantverkare som ingick i regementets stab. Från 1833 innehade pistolsmeden boställe.
Pik	Långt stångvapen med järnspets, kunde vara upp till 6 meter långt.
Pikenerare	Fotsoldat utrustad med pik som vapen.
Pipare	Benämning för flöjtblåsare.
Pompong	Prydnad av metall eller garn på militär paradhuvudbonad.
Pontonierbataljon	Ingenjör förband huvudsakligen för brobygge.
Portopé	Handrem. till sabel/värja
Premiärlöjtnant	Officersgrad motsvarar nuvarande löjtnants grad.
Presens	Närvarande
Profoss	Person som höll ordning vid kompaniet eller regementet och verkställde utdömda straff. Profossen hade boställe och ingick i kompani eller regementsstaben.
Prost	Högsta benämningen på en präst i ett kontrakt, alltså fler församlingar. Titel var en hederstitel som tilldelades förtjänta präster av biskopen.
Proveteringsdirektion	Avdelning vid ett regemente som hade till uppgift att upphandla material inför möten och kommenderingar. Fanns mellan åren 1841–1880.
Proviantförvaltare	Person som på flottans fartyg skötte provianten.
Putssticka	Trästycke att trä under knappen vid putsning.
R
Regemente	Militärt förband.
Regementshovslagare	Män som gör skor till hästar. Dessa fanns vid varje kompani och var också en form av befäl.
Regementskommissarie	Person som hade att anskaffa och förvalta regementets förnödenheter vid möten och kommenderingar.
Regementskvartermästare	Officer som i regel hade kaptens grad och var regementets stabschef, administrativa chef.
Regementsofficer	Benämning på överste, överstelöjtnant och major.
Regementsskrivare	Ansvarade för regementets ekonomi och olika redovisningar, rekvisitioner, förteckningar, räkenskaper såsom räntor, pensioner och skrivelser. Regementsskrivaren skötte också kontakter med övriga regementen runt om i landet samt med högre militära myndigheter som t.ex. Krigskollegium. I kontakterna ingick också civila myndigheter som kronofogdar, häradshövdingar, landshövdingar och Vadstena Krigsmanskassa.
Regementstrumslagare	Person, ofta med fanjunkares grad, som har att leda musikkår vid olika former av exercis.
Regementväbel	Underofficer vid regementsstaben som hade att övervaka ordningen vid regementet och verkställa utdömda straff.
Rekryteringsmöten	Möten som varje år skulle hållas för att rotar som saknade soldat skulle ha möjlighet att uppvisa en ny.
Remontera	Utrusta med häst.
Remtyg	Militära persedlar bestående av remtyg av olika slag.
Renkonter	Oväntad sammanstötning mellan framryckande fientliga förband
Revär	Tyglist på utsidan av byxbenet.
Ringkrage	Halvmåneformad metallplatta som under karolinska tiden var officerarnas kännetecken, togs ur bruk i Sverige 1792.
Rotehållare	En Rotehållare var en eller flera ägare till gårdar som ansvarade för att sätta upp och hålla en soldat eller båtsman.
Rotekista	I Rotekistan förvarades soldatens uniform med tillbehör. Kistan förvarades hos Rotehållaren och uniformen fick bara användas vid mobilisering eller när soldaten ryckte in till möten.
Rotemästare	Rotemästare var vanligen innehavaren av stamroten dvs. den största gården i roten som ägde marken där soldatens bostad låg. Rotemästaren kunde också väljas bland bönderna i roten. Rotemästaren var också ansvarig för att roteringen utfördes.
Roten	Namn på de gårdar som hade att hålla en soldat, utgjorde som regel av två hela hemman.
Roten indragen	Rotens bönder betalar en vakansavgift till kronan. Soldaten behöver inte tillsättas.
Roteringskarl	Förekommer i början av 1800-talet som extrautskrivna soldater.
Rote/Rusthållskontrakt	Avtal som tecknats mellan kronan och allmogen om uppsättande av soldat i utbyte mot befrielse från utskrivning till krigstjänst.
Rote/Rusthållsvakansavgift	Avgift som betalades av rotens bönder istället för att tillsätta soldat.
Rotevakansavgift	Rotevakansavgift var en årlig avgift som varje rote, efter 1741, måste betala för att befrias från att uppställa och underhålla en soldat. Avgiften betalades i natura till kronan och redovisades i landsboken som tillfällig vakansavgift.
Rotestämma	Ett möte med samtliga gårdar som hade att hålla soldaten/ryttaren och soldaten. Vid detta möte beslutades vad de olika gårdarna skulle stå för när det gällde soldatens lön.
Rulla	Förteckning av militär personal
Rusthållare	Person som är huvudansvarig för en soldats hållande.
Rusthålls hemman	Hemman som hade att sätta upp och underhålla ryttare med häst.
Rustkammare	Förrådsbod som i regel fanns hos rusthållaren där ryttarens hästutrustning förvarades.
Rustmästare	Underofficer vid infanteriförband.
Rusttjänst	Benämning för krigstjänst till häst mot skattebefrielse för jordegendom.
Ryttare	Soldat som stred från hästryggen. Husar, Kavallerist
Ränsel	Ryggsäck
Rättare	Arbetsförman för personer som arbetade på större gårdar, endast gårdens ägare stod över honom.
S
Sabel	Blankvapen med en klinga av en längd på 90 cm.
Sabeltaska	Väska med styvt ornamenterat lock.
Sadelmakare	Hantverkare som tillhörde rytteriets stab.
Salpetersjudare	Benämning på person som arbetar med framställning av krut Sekundchefmed salpeter som råvara.
Sappör	Ingenjörssoldat.
Schabrak	Sadeltäcke.
Sekundchef	Andre chef, underchef, den som innehade överstebeställning vid ett livregemente.
Sekundlöjtnant	Subalterngrad vid flottan mellan åren 1824–1866.
Sergeant	Underofficersgrad.
Sjukvårdssoldat	En soldat vid ett kompani som var specialutbildad att ta hand om skadade.
Skarprättare	Hade hand om avrättningar bland högre ståndet som adeln m fl.
Skarpskytt	De soldater som vid varje kompani visat sig vara goda skyttar utrustades från 1838 med särskilda prickskyttevapen.
Skattebonde	Hemmansägare som brukade skattejord och betalade årlig skatt till kronan
Skattehemman	Hemman som betalade räntor till kronan.
Skattegård	En gård med mark som ägdes och brukades av en bonde. Skatten betalades genom att bonden höll en soldat eller en båtsman med ett torp för deras försörjning inklusive vapen och uniform. Var det en ryttare skulle häst ingå. Om skattegården var för liten för att bära skattebördan, bildade man en rote med flera augmentshemman.
Skrovel	Tuberkulös inflammation, bland annat i halsens lymfkörtlar
Skvadron	Är samma som kompani inom kavalleri och husarregementen
Slitningsersättning 1	Ersättning till rote/rusthåll för uniformspersedlar som slitits vid längre kommenderingar.
Slitningsersättning 2	Ersättning som utgick när soldaten använde egna kläder under tjänstgöringen.
Släpkläde	Andra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
Släpkläder	Vardagskläder som användes vid mindre högtidliga tillfällen.
Släpmundering	Andra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
Sold	Officerslön.
Soldat	Benämning på menig soldat som stred till fots.
Soldatkontrakt	Kontrakt upprättat mellan soldaten och roten.
Soldatrote	Det hemman som ansvarade för att utrusta och hålla en soldat.
Soldattorp	Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Spel i nummer	Från sent 1800-tal, extra rote utöver tidigare.
Spiksmedsdräng	Det var han som stod lägst i rangordningen i smedjan
Stabsofficer	Officersperson.
Stamhemman	Det hemman som var ansvarig för roten/rusthållet, ofta den största gården i roten.
Standar	Förbandstecken vid kavalleriet och husarregementen.
Statare	Hel eller halvårsanställd lantbrukare där av naturaförmåner, kunde ibland vara lite kontantmedel. I kontrakten kunde även hustruns arbetsuppgifter ingå.
Stiblett	Långstrumpa.
Studsare	Kort handeldvapen med räfflad pipa.
Ståndare	Plym ofta av tagel som prydde huvudbonaden.
Ståndkrage	Hög, styv och rak krage.
Städsel	Handpenningen av legan.
Ständiga knekthållet	Den organisation av armén som Karl XI införde genom indelningsverket
Stövlett	Stövel med lågt skaft.
Subalternofficer	Gemensam benämning för fänrikar och löjtnanter.
Sventjänare	En person som gör krigstjänst i husbondens ställe.
Svärdsmedalj	Hederstecken för personal inom armén och flottan.
Syn	Besiktning av soldattorpet. Kunde hållas när soldaten så önskade. Skulle hållas vart tredje år.
Syrtut	Långrock med två knapprader.
T
Taska	Patronväska.
Tigarman	Beteckning på förnäm mansperson.
Tillträdessyn	En syn av boställe eller soldattorp när ny befattningshavare tillträdde.
Timmerman	Specialutbildad soldat i snickeriarbeten.
Tjänsteackord	Ett brukligt system av hävd, där den som avgick från en militär tjänst sålde tjänsten till sin efterträdare. Systemet tros ha tillkommit under indelningsverkets tid.
Tornister	Proviantväska som bars på ryggen.
Tremänningsregemente	Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Tre rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Tross	Beteckning på den lastade utrustningen som medfördes i fält.
Trossbod	Förråd för kompani där kompaniet förvarade sitt material.
Tschakå	Paradhuvudbonad av filt med kulle och skärm.
U
Underbefäl	Samlingsnamn för distinktionskorpral, korpral och vicekorpral. Alla hade torp.
Underhåll (dubbelt) (enkelt)	Benämning på storleken av underhåll som en soldat fick från Vadstena krigsmanshus.
Underhåll med expektance	Avvaktande underhåll.
Underlöjtnant	Kompaniofficersgrad, ersatte under tiden 1835-1915 fänrik.
Underofficer	Benämning för fanjunkare, sergeant fram till 1833 och där efter även för fältväbel, förare och rustmästare.
V
Vadstena Krigsmanshus	Inrättning som från 1647 tjänade som bostad för sårade soldater med familjer. Soldaterna erhöll medel från krigsmanshuskassan.
Vadstena Krigsmanshuskassa	Verkade mellan ca. 1641-1784. Kassan levde dock kvar fram till 1970-talet och erhöll statliga medel från och med 1811. Till kassan hörde alla meniga och korpraler inom armén. Mellan åren 1647 till 1757 fick även officerare sin pension från kassan.
Vakansavgift	Avgift som roten eller rusthållet betalade till kronan om man inte hade någon soldat på ett torp.
Valack	Kastrerad hingst.
Vapenrock	Beteckning för rock som 1840-talet avlöste uniformsfracken.
Vanfrejd	Minskning eller förlust av medborgerliga rättigheter på grund av snatteri, dråp m.m.
Vargering	Äldre ord för reserv. Användes som beteckning för extra soldater som skrevs ut i början av 1800-talet.
Vicekorpral	Lägsta underbefälsgraden.
Volontär	Militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Vårfrudag	Den dag då av- och tillträde av soldattorp eller boställe skedde, den 25 mars.
Värja	Blankvapen
Värj-gehäng	Hölster eller hylsa avsett för sidovapen.
Värvad	Vid sidan av de indelta regementena fanns ett antal värvade regementen, där soldaterna benämndes värvade soldater. De värvade soldaterna var anställda genom korta kontrakt (kapitulationskontrakt), där anställningstiden varierade mellan 3 eller 6 år. Kontrakten kunde förlängas med ytterligare tjänstgöringsperiod.
Väbel	Benämning på den underofficer som hade närmaste tillsynen över ordningen och snyggheten inom avdelningen.
Ä
Ägiljett	Dekorativ uniformsprydnad.
Ängevaktare/Ängsvaktare	Person som skyddar den gemensamma betesmarken från obehörigt betande.
Ö
Överofficer	Äldre benämning på officerare.
Överste	Regementsofficersgrad vanligen regementschef.
Överstelöjtnant	Regementsofficersgrad närmast under överste.